Hej, vad gor du?
varfor ska det alltid vara sa svart for mig att halla liv i den har bloggen? jag forstar inte!
jag vet att om jag bara hade tvingat mig sjalv att sitta ner en liten stund varje dag sa hade jag haft hur manga, langa inlagg som helst. for nar jag val satter mig ner och skriver sa har jag hur mycket som helst att skriva om!
som nu till exempel.
jag har borjat packa mina grejer. jag har absoult ingen javla aning om hur sjutton jag ska fa plats med allt! fattar inte att jag har sa manga saker, det ar inte riktigt klokt! men jag har iallafall bestamt mig for att ge en lada med grejer at Lara nar jag traffar henne nasta gang! Lara ar for ovrigt den manniska jag spenderat i princip all min lediga tid med sen februari (sjukt trevlig tjej som jag kommer sakna utav bara fan (trist att hon ar hollandsk och inte kan lasa det har och se att jag skriver Lara och inte bara "min van").
min storebror alexander och hans kompis mattias kom och halsade pa har helgen innan pask. riktigt trevligt var det att fa besok hemifran! trots att det hande lite mindre roliga saker sa hade vi anda en rolig helg tillsammans (med manga pub-besok saklart).
jag klepp min egen lugg haromveckan. gick vall sadar antar jag. skrattade hela tiden iallafall. tror inte att nagot annat ar sarskilt annorlunda med mig utifran sett.
det ar sommar har. JATTESOMMAR! underbart ar det. nu fragar jag bara mig sjalv VARFOR jag lamnar det har vadret och far hem till snoslaskiga kiruna? fast, lika snabbt som den fragan kommer upp i mitt huvud sa far jag svaret: jag saknar allt som finns hemma. min familj, mina vanner, mitt hus, mitt kvarter, pappas bil, arran, ferrum, hogertrafiken, svenska spraket, allt, allt och allt.
vad kommer jag sakna nar jag far hem harifran da? jo, jag kommer sakna Lara, ungarna jag tar hand om, MIN bil, att kora runt efter vagarna i england, pojkens klasskompisar + foraldrar + de tva DILFsen jag brukar se droppa av sina barn i skolan, jersey shore-tisdagskvallar med Lara, doctor who med ungarna varje lordag, massa andra grejer som jag inte vill tanka pa.
nu orkar jag inte skriva nagot mer just nu. kanske gor jag ett nytt inlagg senare ikvall, kanske inte?
jag vet att om jag bara hade tvingat mig sjalv att sitta ner en liten stund varje dag sa hade jag haft hur manga, langa inlagg som helst. for nar jag val satter mig ner och skriver sa har jag hur mycket som helst att skriva om!
som nu till exempel.
jag har borjat packa mina grejer. jag har absoult ingen javla aning om hur sjutton jag ska fa plats med allt! fattar inte att jag har sa manga saker, det ar inte riktigt klokt! men jag har iallafall bestamt mig for att ge en lada med grejer at Lara nar jag traffar henne nasta gang! Lara ar for ovrigt den manniska jag spenderat i princip all min lediga tid med sen februari (sjukt trevlig tjej som jag kommer sakna utav bara fan (trist att hon ar hollandsk och inte kan lasa det har och se att jag skriver Lara och inte bara "min van").
min storebror alexander och hans kompis mattias kom och halsade pa har helgen innan pask. riktigt trevligt var det att fa besok hemifran! trots att det hande lite mindre roliga saker sa hade vi anda en rolig helg tillsammans (med manga pub-besok saklart).
jag klepp min egen lugg haromveckan. gick vall sadar antar jag. skrattade hela tiden iallafall. tror inte att nagot annat ar sarskilt annorlunda med mig utifran sett.
det ar sommar har. JATTESOMMAR! underbart ar det. nu fragar jag bara mig sjalv VARFOR jag lamnar det har vadret och far hem till snoslaskiga kiruna? fast, lika snabbt som den fragan kommer upp i mitt huvud sa far jag svaret: jag saknar allt som finns hemma. min familj, mina vanner, mitt hus, mitt kvarter, pappas bil, arran, ferrum, hogertrafiken, svenska spraket, allt, allt och allt.
vad kommer jag sakna nar jag far hem harifran da? jo, jag kommer sakna Lara, ungarna jag tar hand om, MIN bil, att kora runt efter vagarna i england, pojkens klasskompisar + foraldrar + de tva DILFsen jag brukar se droppa av sina barn i skolan, jersey shore-tisdagskvallar med Lara, doctor who med ungarna varje lordag, massa andra grejer som jag inte vill tanka pa.
nu orkar jag inte skriva nagot mer just nu. kanske gor jag ett nytt inlagg senare ikvall, kanske inte?
Mina foraldrar
jag har tva foraldrar.
en mamma, en pappa.
min mamma heter ulla och hon ar fodd 1952 i en by som heter anttis och som ligger strax utanfor pajala. hon har sju syskon, tva systrar och fem broder. mammas syskon har sammanlagt tjugo barn tillsammans, och vissa av de "barnen" har egna barn. min morfar helge johannes dog langt innan jag foddes men min mormor nora hann jag spendera fjorton ar med. i princip varje pasklov och sommarlov under min barndom spenderades i anttis och innan hon flyttade in pa ett boende i kiruna sa bodde hon hemma hos oss ett tag. jag uppskattar verkligen att jag fick chansen att lara kanna min mormor eftersom det pa sitt satt forde mig narmare min mamma.
jag vet inte exakt hur lange min mamma bodde i anttis, men nagonstans i mitten pa sjuttiotalet sa flyttade hon till kiruna. dar blev hon tillsammans med roland, som ar pappa till mina tva aldsta syskon, susanna och johannes. de separerade efter nagra ar och sen traffade hon min pappa och fick min bror alexander och mig.
min mamma betyder otroligt mycket for mig. hon har lart mig sa otroligt viktiga saker och jag vet att hon alltid finns dar om jag behover henne. av mina foraldrar sa ar mamma den som oftast later mig gora saker, som att t.ex. aka ivag pa festival och ha fest hemma, fastan jag inte riktigt fyllt arton an. hon lyssnar alltid pa vad jag har att saga och tanker oftast igenom alla for- och nackdelar innan hon ger sitt svar. hon ar aven den av mina foraldrar som ar enklast att overtala, haha!
min pappa heter peder och han ar fodd 1958 i kiruna. han har en bror som heter goran och som tyvarr gick bort i borjan av forra aret.. han lamnade tva barn och tva barnbarn efter sig, vilket gor att jag sammanlagt har tjugotva kusiner. jag hade en otroligt nara kontakt med min farfar ingemar och min farmor anna eftersom jag som barn spenderade i princip varje helg hos dem tillsammans med min bror alexander, vilket gjorde att deras bortgang var extremt svar for oss bada (min farfar gick bort 2008 och min farmor 2009).
min pappa har sa vitt jag vet alltid varit intresserad av bowling, sa till den grad att han gjort en tatuering som pa sitt satt hyllar hans karlek for sporten (det ar en bild av serifigur-algen halge som star med sin fot pa ett bowlingklot).
pappa ar nog den av mina foraldrar som har tagit min flytt till england svarast. nar mamma fragar om hur jag har det och hur det gar pa jobbet sa sager pappa ofta att det ar sa tomt hemma utan mig. jag har alltid varit hans lilla piga och kommer nog alltid vara. jag tror att det har varit jobbigt for honom att se mig vaxa upp och han har alltid varit lite mer strikt an min mamma och ofta sagt att jag far vanta tills jag fyller arton innan jag far tillatelse att gora saker. dock maste jag saga att han ocksa kan vara ganska enkel att overtala eller kompromissa med, men ar han saker pa sin sak sa ar det inte ofta han andrar sig (vilket har lett till x-antal smallande av dorrar fran min sida). medans mamma blir arg och hojer rosten sa ar pappa den som sager "isabella.. jag ar inte arg pa dig. men jag ar otroligt besviken". vilket ar miljarder ganger varre att hora an vad mamma skriker om, haha!
av mina tva foraldrar sa ar mamma ar den som jag oftast kramar och visar karlek for. men pappa ar den som det ar viktigast for mig att fa uppskattning och berom av. jag kanner mig sjalvsakrare och gladare nar pappa sager att han ar stolt over mig an nar mamma gor det. sjalvklart kramar jag min pappa ocksa och om min mamma sager att hon ar stolt over mig och vad jag astadkommer sa ar det inget som jag bara sopar undan. inget av det har gor att jag alskar den ena eller den andra mer eller mindre. jag alskar mina foraldrar sa otroligt mycket och jag ar stolt over att kalla mig deras dotter. de ar de basta foraldrar som nagonsin hade kunnats ge mig. visst, sjalvklart har de bagge tva olika saker som jag kanske inte gillar, men utan de egenskaperna sa hade de inte varit mina foraldrar. jag alskar och saknar mina foraldrar och jag langtar tills jag flyttar hem igen <3
en mamma, en pappa.
min mamma heter ulla och hon ar fodd 1952 i en by som heter anttis och som ligger strax utanfor pajala. hon har sju syskon, tva systrar och fem broder. mammas syskon har sammanlagt tjugo barn tillsammans, och vissa av de "barnen" har egna barn. min morfar helge johannes dog langt innan jag foddes men min mormor nora hann jag spendera fjorton ar med. i princip varje pasklov och sommarlov under min barndom spenderades i anttis och innan hon flyttade in pa ett boende i kiruna sa bodde hon hemma hos oss ett tag. jag uppskattar verkligen att jag fick chansen att lara kanna min mormor eftersom det pa sitt satt forde mig narmare min mamma.
jag vet inte exakt hur lange min mamma bodde i anttis, men nagonstans i mitten pa sjuttiotalet sa flyttade hon till kiruna. dar blev hon tillsammans med roland, som ar pappa till mina tva aldsta syskon, susanna och johannes. de separerade efter nagra ar och sen traffade hon min pappa och fick min bror alexander och mig.
min mamma betyder otroligt mycket for mig. hon har lart mig sa otroligt viktiga saker och jag vet att hon alltid finns dar om jag behover henne. av mina foraldrar sa ar mamma den som oftast later mig gora saker, som att t.ex. aka ivag pa festival och ha fest hemma, fastan jag inte riktigt fyllt arton an. hon lyssnar alltid pa vad jag har att saga och tanker oftast igenom alla for- och nackdelar innan hon ger sitt svar. hon ar aven den av mina foraldrar som ar enklast att overtala, haha!
min pappa heter peder och han ar fodd 1958 i kiruna. han har en bror som heter goran och som tyvarr gick bort i borjan av forra aret.. han lamnade tva barn och tva barnbarn efter sig, vilket gor att jag sammanlagt har tjugotva kusiner. jag hade en otroligt nara kontakt med min farfar ingemar och min farmor anna eftersom jag som barn spenderade i princip varje helg hos dem tillsammans med min bror alexander, vilket gjorde att deras bortgang var extremt svar for oss bada (min farfar gick bort 2008 och min farmor 2009).
min pappa har sa vitt jag vet alltid varit intresserad av bowling, sa till den grad att han gjort en tatuering som pa sitt satt hyllar hans karlek for sporten (det ar en bild av serifigur-algen halge som star med sin fot pa ett bowlingklot).
pappa ar nog den av mina foraldrar som har tagit min flytt till england svarast. nar mamma fragar om hur jag har det och hur det gar pa jobbet sa sager pappa ofta att det ar sa tomt hemma utan mig. jag har alltid varit hans lilla piga och kommer nog alltid vara. jag tror att det har varit jobbigt for honom att se mig vaxa upp och han har alltid varit lite mer strikt an min mamma och ofta sagt att jag far vanta tills jag fyller arton innan jag far tillatelse att gora saker. dock maste jag saga att han ocksa kan vara ganska enkel att overtala eller kompromissa med, men ar han saker pa sin sak sa ar det inte ofta han andrar sig (vilket har lett till x-antal smallande av dorrar fran min sida). medans mamma blir arg och hojer rosten sa ar pappa den som sager "isabella.. jag ar inte arg pa dig. men jag ar otroligt besviken". vilket ar miljarder ganger varre att hora an vad mamma skriker om, haha!
av mina tva foraldrar sa ar mamma ar den som jag oftast kramar och visar karlek for. men pappa ar den som det ar viktigast for mig att fa uppskattning och berom av. jag kanner mig sjalvsakrare och gladare nar pappa sager att han ar stolt over mig an nar mamma gor det. sjalvklart kramar jag min pappa ocksa och om min mamma sager att hon ar stolt over mig och vad jag astadkommer sa ar det inget som jag bara sopar undan. inget av det har gor att jag alskar den ena eller den andra mer eller mindre. jag alskar mina foraldrar sa otroligt mycket och jag ar stolt over att kalla mig deras dotter. de ar de basta foraldrar som nagonsin hade kunnats ge mig. visst, sjalvklart har de bagge tva olika saker som jag kanske inte gillar, men utan de egenskaperna sa hade de inte varit mina foraldrar. jag alskar och saknar mina foraldrar och jag langtar tills jag flyttar hem igen <3
Katten Stefansson
kopte en best of cat stevens (eller katten stefansson, som han heter i mina trakter mitt huvud) i lordags.
lyssnade pa skivan idag for forsta gangen nar jag for till affaren..
det var morkt.
det regnade.
det var fa bilar ute.
det var extremt deprimerande.
till och med simran (tolvariga tjejen jag tar hand om) kande hur depressiva latarna var. speciellt the first cut is the deepest.
fast sa fort vi stangde av bilen och sprang in i huset sa blev vi skitglada! for hon fick en ny tidning fran affaren som hon skulle lasa och jag fick ett sms av matt!
matt ja, honom traffade jag nar jag var ut med irene haromveckan. vi dansade, bytte saliv och telefonnummer. sen var det inget mer med det, tankte jag iallafall.. men sa tankte inte han! for dagen efter fick jag ett sms med fragan om hur jag madde (vilket arligt talat inte alls var sarskilt bra) och sen sa fortsatte smsandet i ett par dagar tills jag fick fragan "would you like to go and see a film or grab something to eat sometime?".
herre gud i hela himlen, tankte jag och svarade nagot i stil med "javisst!" (fast pa engelska da forstas, hade varit sjukt konstigt annars).
sa nu pa torsdag ska vi pa DEJT. sa. javla. sjukt! jag har aldrig blivit bjuden pa DEJT forut! och i princip ingen av mina kompisar heller! jag har absolut ingen aning om vad jag ska forvanta mig sa det ar med skrackblanad fortjusning som jag langtar tills det blir torsdag.
planen ar iallafall att vi ska motas upp pa torsdag (tid ej bestamt vid skrivande stund) for att ta en drink/kaffe nagonstans sa vi kan sitta och prata ett tag (hans ide! bonuspoang for det va?). och sen vid niotiden sa ska vi ga pa bio och kolla the green hornet (jag fick valja film! mer poang for det!). efter bion kommer vi mest troligt skiljas at for kvallen eftersom vi bada har jobb att skota dagen efter.
jag har hort fran den intergalaktiska djungeltrumman att min mamma tydligen ar orolig att jag aldrig mer kommer komma hem nu nar jag traffat en engelsman. jag vill bara ta den har stunden till att meddela min kara lilla mamma att jag inte ens vet om herrn i fraga har mjolk i kaffet, husdjur, syskon eller om han ens har alla indianer i kanoten. darfor maste jag erkanna att jag tycker att du har dragit lite val snabba slutsatser. jag minns for guds skull inte ens hur hans rost lat! det enda jag minns ar att han luktade sa otroligt gott sa jag trodde jag skulle do.
nog om det (var det nog ylva?). nu ar det piss och godnatt.
jag maste namligen upp tidigt imorgon.
heipa!
Om mig
ja, det har inlagget ska tydligen handla om mig..
det forsta jag kan saga ar att jag ar askass pa att blogga. maste nog nastan vara varldshistoriens samsta bloggare. fan for mig..
och det andra ar att jag inte har a, a eller o pa den har datorn. sa ni far gissa er till vad jag skriver.
okej, borja skriv lite da.
jag ar en sjukt smart och duktig 20arig tjej som for tillfallet bor i en sketen liten by soder om London. tyvarr sa ar jag aven extremt lat, sa det ar inte sarskilt ofta som min begavning far skadas.
alla som laser det har vet ju troligtvis att jag kommer fran Kiruna och har bott dar hela mitt liv (forutom for de har senaste nio manaderna). jag saknar mitt liv, min familj och mina vanner dar hemma.. men samtidigt sa trivs jag otroligt bra har i England! maste nog nastan saga att flytta hit nog ar den basta saken jag nagonsin har gjort! har vuxit otroligt mycket som manniska och blivit mycket mer sjalvsaker och social.
jaha, och mer da?
jag tycker om att lasa bocker, lyssna pa musik och se pa filmer (som alla andra ocksa gor). sport ar inget jag ar sarskilt intresserad av.. men om det skulle vara nagon som fragar sa haller jag pa Arsenal nar det galler fotboll. inte for att jag vet att deras spel ar det basta eller hur de ligger till i ligan (eller ens vilken liga de spelar i) utan det beror helt enkelt pa att min aldsta storebror haller pa dem och eftersom han ar nagon som jag verkligen ser upp till och respekterar sa litar jag helt enkelt pa hans omdome.
och sen da?
jag bor som sagt i England, narmare bestamt i en by som heter Sunningdale. har jobbar jag som au pair, vilket jag har gjort de senaste nio manaderna (dock sa bodde jag i en annan by fram tills i november, mer om det i tidigare inlagg). anledningen till att jag bestamde mig for att helt plotsligt flytta till ett annat land efter att ha bott exakt hela mitt liv i samma hus, i samma kvarter, i samma stad, i samma land var helt enkelt for att jag var less. less pa kylan, less pa hur otroligt mandant allt var, less pa att se samma ansikten och hora samma roster, less pa hur otackt fort tiden gick fastan man gjorde samma saker om och om igen. och jag visste att den enda som kunde andra pa det var jag sjalv.. sa jag tog helt enkelt tag i saken och flyttade ivag.
visst, ibland angrar jag mig eftersom det kanns som att jag missar sa himla mycket saker dar hemma som alla mina nara och kara far vara med om.. men samtidigt, jag ar ju med om sa himla mycket har! jag har under de har nio manaderna skaffat sa sjukt mycket livserfarenhet sa det finns inte! jag har som sagt vuxit som manniska, jag har lart mig kora bil pa fel sida av vagen (!!!!!), jag har lart mig ata saker som jag inte ens kan namnet pa, jag har blivit bjuden pa DEJT for forsta gangen i hela mitt liv (sjuk sak egentligen!).
men jag vill veta mer?
om du tycker att jag ska skriva mer om nagot ovan eller kanske vill du veta nagot helt annat?? var da sa sjukt snall och lamna en kommentar om saken. jag orkar namligen inte skriva mer just nu.
HEIPA!
det forsta jag kan saga ar att jag ar askass pa att blogga. maste nog nastan vara varldshistoriens samsta bloggare. fan for mig..
och det andra ar att jag inte har a, a eller o pa den har datorn. sa ni far gissa er till vad jag skriver.
okej, borja skriv lite da.
jag ar en sjukt smart och duktig 20arig tjej som for tillfallet bor i en sketen liten by soder om London. tyvarr sa ar jag aven extremt lat, sa det ar inte sarskilt ofta som min begavning far skadas.
alla som laser det har vet ju troligtvis att jag kommer fran Kiruna och har bott dar hela mitt liv (forutom for de har senaste nio manaderna). jag saknar mitt liv, min familj och mina vanner dar hemma.. men samtidigt sa trivs jag otroligt bra har i England! maste nog nastan saga att flytta hit nog ar den basta saken jag nagonsin har gjort! har vuxit otroligt mycket som manniska och blivit mycket mer sjalvsaker och social.
jaha, och mer da?
jag tycker om att lasa bocker, lyssna pa musik och se pa filmer (som alla andra ocksa gor). sport ar inget jag ar sarskilt intresserad av.. men om det skulle vara nagon som fragar sa haller jag pa Arsenal nar det galler fotboll. inte for att jag vet att deras spel ar det basta eller hur de ligger till i ligan (eller ens vilken liga de spelar i) utan det beror helt enkelt pa att min aldsta storebror haller pa dem och eftersom han ar nagon som jag verkligen ser upp till och respekterar sa litar jag helt enkelt pa hans omdome.
och sen da?
jag bor som sagt i England, narmare bestamt i en by som heter Sunningdale. har jobbar jag som au pair, vilket jag har gjort de senaste nio manaderna (dock sa bodde jag i en annan by fram tills i november, mer om det i tidigare inlagg). anledningen till att jag bestamde mig for att helt plotsligt flytta till ett annat land efter att ha bott exakt hela mitt liv i samma hus, i samma kvarter, i samma stad, i samma land var helt enkelt for att jag var less. less pa kylan, less pa hur otroligt mandant allt var, less pa att se samma ansikten och hora samma roster, less pa hur otackt fort tiden gick fastan man gjorde samma saker om och om igen. och jag visste att den enda som kunde andra pa det var jag sjalv.. sa jag tog helt enkelt tag i saken och flyttade ivag.
visst, ibland angrar jag mig eftersom det kanns som att jag missar sa himla mycket saker dar hemma som alla mina nara och kara far vara med om.. men samtidigt, jag ar ju med om sa himla mycket har! jag har under de har nio manaderna skaffat sa sjukt mycket livserfarenhet sa det finns inte! jag har som sagt vuxit som manniska, jag har lart mig kora bil pa fel sida av vagen (!!!!!), jag har lart mig ata saker som jag inte ens kan namnet pa, jag har blivit bjuden pa DEJT for forsta gangen i hela mitt liv (sjuk sak egentligen!).
men jag vill veta mer?
om du tycker att jag ska skriva mer om nagot ovan eller kanske vill du veta nagot helt annat?? var da sa sjukt snall och lamna en kommentar om saken. jag orkar namligen inte skriva mer just nu.
HEIPA!
Stuff
eftersom jag själv har noll fantasi när det gäller att komma på vad sjutton jag ska skriva om i bloggen så ska jag stjäla en idé från bästa fridan jag känner - frida zakrisson.
men jag ska iallafall försöka göra det lite annorlunda.. bl.a. så har jag inte med alla kategorierna som hon hade + så kommer jag nog inte skriva varje dag, utan mer lite då och då när jag känner för det och så ska jag blanda om lite i listan och skriva om det jag känner för just då :)
– Om mig
– Mina föräldrar
– Det här åt jag i dag
– Min dag
– Vänner
– Ett ögonblick
– Min tro
– Det här hade jag på mig i dag
– Mina syskon
– I min handväska
– Den här veckan
– Ett utomlandsminne
– Mina drömmar
– Min första kyss
– Mitt favoritminne
– Min favoritfödelsedag
– En svår period
– En betydelsefull låt
– Ett skolminne
– Det här upprör mig
– Det här får mig att må bättre
– Det här får mig att gråta
– Min personlighet
– Mina rädslor
– Min favoritplats
– Det här saknar jag
– Mina ambitioner
men jag ska iallafall försöka göra det lite annorlunda.. bl.a. så har jag inte med alla kategorierna som hon hade + så kommer jag nog inte skriva varje dag, utan mer lite då och då när jag känner för det och så ska jag blanda om lite i listan och skriva om det jag känner för just då :)
– Om mig
– Mina föräldrar
– Det här åt jag i dag
– Min dag
– Vänner
– Ett ögonblick
– Min tro
– Det här hade jag på mig i dag
– Mina syskon
– I min handväska
– Den här veckan
– Ett utomlandsminne
– Mina drömmar
– Min första kyss
– Mitt favoritminne
– Min favoritfödelsedag
– En svår period
– En betydelsefull låt
– Ett skolminne
– Det här upprör mig
– Det här får mig att må bättre
– Det här får mig att gråta
– Min personlighet
– Mina rädslor
– Min favoritplats
– Det här saknar jag
– Mina ambitioner
The time of my life
hej världen!
fan vad länge sen sist..
förlåt! jag ska försöka mig på det här bloggandet igen!
det har hänt en maaaaaassa saker sen sist.
enklaste sättet att gå igenom alla saker är nog att göra en lista.
saker som har hänt sen sist
lisa och ylva kom på besök
ja, mina två favoriter kom på besök och jag hade the time of my life!
vi bodde på hotell som var i ett lite skumt område (knarkartanter till grannar), vi shoppade, vi drack öl och träffade på nya personer, vi svettades ihjäl, vi drack kaffe och såg på konst, vi hade så.jävla.kul!
och så lite bilder på det va?
jag for hem till sverige en sväng
jag fyllde 20 i september och tänkte "vafan, när passar det bättre att åka hem än då?!".
sagt och gjort.
jag for hem, jag tatuerade mig, jag träffade alla underbara vänner och min familj, jag fick presenter och åt kakor, jag drack alkohol, jag kräktes, jag däckade på toan, jag gick inte på krogen, jag var inte särskilt bakis, jag flög tillbaka till england. typ.
några bilder kommer här;
mamma, vivvi, acke och majsan kom på besök
jag fick ett till finbesök ifrån sverige :) mamma, faster vivvi, kusin acke och hans majsan kom och hälsade på i chiddingfold i ett par dagar. riktigt trevligt hade vi det, med god mat och öl :) var riktigt trist när dom åkte..
jag for in till london ett par gånger
jag har varit in till london och shoppat några gånger med både iréne och sandra.
dock så har jag bara bilder från de gånger jag var med iréne och jag har heller inga bilder på VAD jag har shoppat eftersom det mest har varit julklappar :)
jag grät, grät och grät
jag kände under en väldigt lång tid att det inte var bra för mig i chiddingfold.. jag hade inga kompisar i närheten som jag kunde träffa under veckodagarna (utan bara på helgerna) och barnen visade i princip ingen respekt åt mig alls och det var som att jag bara städade och städade och städade hela dagarna, utan att få den minsta lilla uppmuntran.
så jag bestämde mig att det fick vara nog. så jag sa till min värdmamma att jag ville sluta. då var det som att allt bara sket sig. helt plötsligt kunde jag tydligen inte göra något alls. jag fick hela tiden höra hur egoistisk jag var (av värdmamman) och hur jävla trög jag var (av barnen) som inte visste att hundarna kude ÖPPNA DÖRREN in till loungen där jag hade lämnat middagen.
vi (jag och värdmamman) bestämde att jag skulle stanna där i tre veckor så att dom skulle ha tid till att fixa en ny au pair.
sex dagar orkade jag vara kvar där. fem av dom nätterna grät jag..
jag flydde mitt i natten
efter att till slut ha fått nog av all jävla skit så ringde jag sandra en kväll och frågade om hon kunde hämta upp mig på morgonen. varför kan jag inte hämta dig nu? sa hon. så sandra kom, klockan tio-elva på kvällen och lyste upp höstmörkret med strålkastarna från sin bil.
what's going on? kom värdmamman ut och sa.
since I'm apparently selfish and only thinking about myself, I'm going to stick with that. I'm leaving now, bye! sa jag.
sen satte vi oss i bilen mot effingham där jag spenderade en vecka medans jag funderade på livet samtidigt som jag jobbade för sandras au pair-familj och sökte en egen.
jag fick en ny värdfamilj
pratade och träffade familjen Moore som jag genast fattade tycke för! hemskt trevlig och snäll mamma, och alldeles underbara och lydiga barn :) gillar verkligen familjen och trivs jättebra i området.
huset/lägenheten är mycket mindre än där jag bodde förut men det känns verkligen mer som ett hem än det förra stället gjorde!
lite bilder på barnen och huset/lägenheten kommer nu(lägger in fler bilder innifrån vid ett senare tillfälle);
fan vad länge sen sist..
förlåt! jag ska försöka mig på det här bloggandet igen!
det har hänt en maaaaaassa saker sen sist.
enklaste sättet att gå igenom alla saker är nog att göra en lista.
saker som har hänt sen sist
- lisa och ylva kom på besök
- jag for hem till sverige en sväng
- mamma, vivvi, acke och majsan kom på besök
- jag for in till london ett par gånger
- jag grät, grät och grät
- jag flydde mitt i natten
- jag fick en ny värdfamilj
- jag har lärt mig köra i vänstertrafik
lisa och ylva kom på besök
ja, mina två favoriter kom på besök och jag hade the time of my life!
vi bodde på hotell som var i ett lite skumt område (knarkartanter till grannar), vi shoppade, vi drack öl och träffade på nya personer, vi svettades ihjäl, vi drack kaffe och såg på konst, vi hade så.jävla.kul!
och så lite bilder på det va?
jag for hem till sverige en sväng
jag fyllde 20 i september och tänkte "vafan, när passar det bättre att åka hem än då?!".
sagt och gjort.
jag for hem, jag tatuerade mig, jag träffade alla underbara vänner och min familj, jag fick presenter och åt kakor, jag drack alkohol, jag kräktes, jag däckade på toan, jag gick inte på krogen, jag var inte särskilt bakis, jag flög tillbaka till england. typ.
några bilder kommer här;
mamma, vivvi, acke och majsan kom på besök
jag fick ett till finbesök ifrån sverige :) mamma, faster vivvi, kusin acke och hans majsan kom och hälsade på i chiddingfold i ett par dagar. riktigt trevligt hade vi det, med god mat och öl :) var riktigt trist när dom åkte..
jag for in till london ett par gånger
jag har varit in till london och shoppat några gånger med både iréne och sandra.
dock så har jag bara bilder från de gånger jag var med iréne och jag har heller inga bilder på VAD jag har shoppat eftersom det mest har varit julklappar :)
jag grät, grät och grät
jag kände under en väldigt lång tid att det inte var bra för mig i chiddingfold.. jag hade inga kompisar i närheten som jag kunde träffa under veckodagarna (utan bara på helgerna) och barnen visade i princip ingen respekt åt mig alls och det var som att jag bara städade och städade och städade hela dagarna, utan att få den minsta lilla uppmuntran.
så jag bestämde mig att det fick vara nog. så jag sa till min värdmamma att jag ville sluta. då var det som att allt bara sket sig. helt plötsligt kunde jag tydligen inte göra något alls. jag fick hela tiden höra hur egoistisk jag var (av värdmamman) och hur jävla trög jag var (av barnen) som inte visste att hundarna kude ÖPPNA DÖRREN in till loungen där jag hade lämnat middagen.
vi (jag och värdmamman) bestämde att jag skulle stanna där i tre veckor så att dom skulle ha tid till att fixa en ny au pair.
sex dagar orkade jag vara kvar där. fem av dom nätterna grät jag..
jag flydde mitt i natten
efter att till slut ha fått nog av all jävla skit så ringde jag sandra en kväll och frågade om hon kunde hämta upp mig på morgonen. varför kan jag inte hämta dig nu? sa hon. så sandra kom, klockan tio-elva på kvällen och lyste upp höstmörkret med strålkastarna från sin bil.
what's going on? kom värdmamman ut och sa.
since I'm apparently selfish and only thinking about myself, I'm going to stick with that. I'm leaving now, bye! sa jag.
sen satte vi oss i bilen mot effingham där jag spenderade en vecka medans jag funderade på livet samtidigt som jag jobbade för sandras au pair-familj och sökte en egen.
jag fick en ny värdfamilj
pratade och träffade familjen Moore som jag genast fattade tycke för! hemskt trevlig och snäll mamma, och alldeles underbara och lydiga barn :) gillar verkligen familjen och trivs jättebra i området.
huset/lägenheten är mycket mindre än där jag bodde förut men det känns verkligen mer som ett hem än det förra stället gjorde!
lite bilder på barnen och huset/lägenheten kommer nu(lägger in fler bilder innifrån vid ett senare tillfälle);
jag har lärt mig köra i vänstertrafik
och jag måste bara skryta om hur grym jag är på att köra i vänstertrafik! är sjuuuukt mycket enklare än jag trodde att det skulle vara :) var lite orolig när jag först satte mig i bilen, men allt flöt på jättebra! har vid flera tillfällen fått höra att jag är en bra chaufför vilket är otroligt härligt att höra :)
och nu en bild på min pärla!
och förhoppningsvis så kommer jag börja uppdatera lite oftare i den här rackarns bloggen!
Fun, fun, fun..
gårdagen började med att jag vaknade klockan sex på morgonen, åt frukost och gjorde mig klar.
gick till hållplatsen för att ta sju-bussen in till guildford. tji fick jag när jag kom dit, det går ingen buss så tidigt på lördagar.. så jag fick powerwalka en halvtimme till grannbyn som har tågstation.
där tog jag iallafall tåget till clapham junction där jag mötte upp iréne, sandra och jacinta :)
och vi begav oss mot thorpe park!
sandra, jag, iréne och jacinta i kö till nån bergådalbana tror jag (sandras bild)
och så allt vi åkte;
colossus
saw the ride
(min bild)
saw alive
man gick på ett led, självklart fick jag gå först, de som gick efter skulle hålla sina händer på axlarna på den framför.. så gick man runt i asmörka rum som skulle vara läskiga (det var massa ljud och människor som sprang runt och skrämde en. jag blev mest rädd eftersom jag inte hittade ut och jag ledde runt en massa människor)
stealth
(sandras bild)
slammer
nemesis inferno
tidal wave
var sjukt rädd mest hela tiden om jag ska vara ärlig. hatar att vara uppåner i bergådalbanor, vilket man är ungefär varannan sekund. men jag rekommenderar verkligen! fastän man är asskraj så är det ändå skitkul! :D förutom att åka en massa karuseller(?) så sjöng vi även karaoke bara för att få chansen att vinna fast track-biljetter till alla åk.. (vi vann inte, nån liten kille som sjöng nelly furtado vann istället. satan)
i kö till nemesis inferno (andra gången) efter att ha åkt tidal wave
snacka blöta vi var! haha (sandras bild)
och efter att ha karusellat klart så begav vi oss till tågstationen.. därifrån åkte jag till grannbyn igen. och eftersom bussarna slutat gå så fick jag ta en kvällspromenad hem.
kan även tala om att när man är stressad, nyvaken och arg på sig själv så tar det tjugofem-trettio minuter att gå.
är man däremot trött, fuktig och bajsnödig tar det ganska exakt fyrtio minuter.
(alla andra bilder är tagna från internet..)
gick till hållplatsen för att ta sju-bussen in till guildford. tji fick jag när jag kom dit, det går ingen buss så tidigt på lördagar.. så jag fick powerwalka en halvtimme till grannbyn som har tågstation.
där tog jag iallafall tåget till clapham junction där jag mötte upp iréne, sandra och jacinta :)
och vi begav oss mot thorpe park!
sandra, jag, iréne och jacinta i kö till nån bergådalbana tror jag (sandras bild)
och så allt vi åkte;
colossus
saw the ride
(min bild)
saw alive
man gick på ett led, självklart fick jag gå först, de som gick efter skulle hålla sina händer på axlarna på den framför.. så gick man runt i asmörka rum som skulle vara läskiga (det var massa ljud och människor som sprang runt och skrämde en. jag blev mest rädd eftersom jag inte hittade ut och jag ledde runt en massa människor)
stealth
(sandras bild)
slammer
nemesis inferno
tidal wave
var sjukt rädd mest hela tiden om jag ska vara ärlig. hatar att vara uppåner i bergådalbanor, vilket man är ungefär varannan sekund. men jag rekommenderar verkligen! fastän man är asskraj så är det ändå skitkul! :D förutom att åka en massa karuseller(?) så sjöng vi även karaoke bara för att få chansen att vinna fast track-biljetter till alla åk.. (vi vann inte, nån liten kille som sjöng nelly furtado vann istället. satan)
i kö till nemesis inferno (andra gången) efter att ha åkt tidal wave
snacka blöta vi var! haha (sandras bild)
och efter att ha karusellat klart så begav vi oss till tågstationen.. därifrån åkte jag till grannbyn igen. och eftersom bussarna slutat gå så fick jag ta en kvällspromenad hem.
kan även tala om att när man är stressad, nyvaken och arg på sig själv så tar det tjugofem-trettio minuter att gå.
är man däremot trött, fuktig och bajsnödig tar det ganska exakt fyrtio minuter.
(alla andra bilder är tagna från internet..)
Stuff that slipped my mind
krejor jag schöpt i guildford men glömt(inte orkat) lägga upp bilder på;
blommig klänning från dorothy perkins (älskar den!)
slavskor (ser ni att jag tillåme har lagt nagellack på gud?)
tub-topp! köpte tre stycken från dorothy perkins! en blå, en lila och en blommig :)
blommig klänning från dorothy perkins (älskar den!)
slavskor (ser ni att jag tillåme har lagt nagellack på gud?)
tub-topp! köpte tre stycken från dorothy perkins! en blå, en lila och en blommig :)
What's a girl to do?
mitt internet har inte funkat sen i torsdags.
därför har jag ägnat mig åt att leka med följande bilder (som tagits seeeena kvällar när jag lidit av sjuk tristess)
(kan även passa på att säga att jag inte är naken på tredje bilden, har en tub-topp på mig)
(det är en av mina många personligheter som fångats på bild; goth-berta)
eeeeeeeeeeeeeeeeehehhe
därför har jag ägnat mig åt att leka med följande bilder (som tagits seeeena kvällar när jag lidit av sjuk tristess)
(kan även passa på att säga att jag inte är naken på tredje bilden, har en tub-topp på mig)
(det är en av mina många personligheter som fångats på bild; goth-berta)
eeeeeeeeeeeeeeeeehehhe
London, london, london..
jag for in till london igår med irene, sandra och jacinta.. (jacinta är en nanny från australien och sandra är en au pair från hudiksvall, sschjykt trevliga!).
var mkt härligare väder än sist jag var dit, så idag blev det shopppppppping!
jacinta, sandra och irene
saker jag har sjåppat;
efter all shopping (jag och jacinta var galna shoppingpartners) så drog vi en kaffe inne på starbucks, yummm!
var mkt härligare väder än sist jag var dit, så idag blev det shopppppppping!
jacinta, sandra och irene
saker jag har sjåppat;
- härligaste pjamasen på jorden (med fötter och allt!)
- uggletröja
- linne
- bikini (!!!!!!!)
- två helt vanliga t-shirts med tryck
- en härlig blommig kjol
- jättefina armband
- två par goa skor
- hårgrej
- två helt vanliga t-shirts utan tryck (svart och grå)
- en tråkig vanlig svart kjol
- två par leggings
- två par jeans (som inte passade på mig :((((((( (omöjligt att prova kläder inne på primark)
- lite underkläder (trosor och sockar)
efter all shopping (jag och jacinta var galna shoppingpartners) så drog vi en kaffe inne på starbucks, yummm!
Animal Planet
vi har ju en del djur här i huset. så jag tänkte att jag skulle presentera alla.
på första bilden så ser vi Bob* spatsera omkring på sin lilla gård
och på andra bilden är Jonas* och bOB*, han är lite kamera skygg bOB.
här är då George, (mina fötter), Ribbon-Sparkle och Jeanette*
kan här även meddela att jag inte vet om det är flickor eller pojkar.
killkatten Puss (uttalas med norrländsk O istället för U) och Tallulah..
detta är då gamlingarna i huset. även de mest irriterande av alla i huset.
Tamara och Tarquie. väldigt söta, väldigt tröga.
avkommor till Tallulah.
det var väll de?
lovade ylva ett inlägg. så varsågod..
ska försöka blogga lite oftare, vet att jag är askass.
okej heej!
*dessa djur hade inga namn när jag kom hit, vilket ylva tyckte var synd. så eftersom hon extraknäcker som präst så döpte hon dem med hjälp av mig (hon är ju ändå i sverige, lite svårt att döpa folk ändå därifrån)
på första bilden så ser vi Bob* spatsera omkring på sin lilla gård
och på andra bilden är Jonas* och bOB*, han är lite kamera skygg bOB.
här är då George, (mina fötter), Ribbon-Sparkle och Jeanette*
kan här även meddela att jag inte vet om det är flickor eller pojkar.
killkatten Puss (uttalas med norrländsk O istället för U) och Tallulah..
detta är då gamlingarna i huset. även de mest irriterande av alla i huset.
Tamara och Tarquie. väldigt söta, väldigt tröga.
avkommor till Tallulah.
det var väll de?
lovade ylva ett inlägg. så varsågod..
ska försöka blogga lite oftare, vet att jag är askass.
okej heej!
*dessa djur hade inga namn när jag kom hit, vilket ylva tyckte var synd. så eftersom hon extraknäcker som präst så döpte hon dem med hjälp av mig (hon är ju ändå i sverige, lite svårt att döpa folk ändå därifrån)
Weather-smeather
nå tjenna!
har egentligen inget att skriva om (eller jo det har jag visst det, men jag ids inte). så det blir bara några bilder från när jag var ute och gick med hundarna idag i det superhärliga vädret!
måste även påpeka att det fan märks att jag kommer från kiruna.. jag har då inte "kläder efter väder". utan jag gör som så att jag öppnar fönstret när jag vaknar, konstaterar att det är strålande sol klockan sju på morgonen och drar ändå på mig jeans och en långärmad tröja. och oftast även en scarf. varför? jo, som sagt. jag är från kiruna.. och har därmed lärt mig att inte lita ett dugg på varmt väder. bara för att solen rååååkar skina som fan just nu betyder det inte att den kommer göra det senare under dagen, eller ens om tio minuter.
min värdfamilj roas väldigt mycket av detta eftersom jag måste springa och byta kläder ungefär två gånger om dagen eftersom jag inte klär av mig tillräckligt mycket första gången.
tamara & tarquie
jag i sooooooolen, som sagt så har jag på mig jeans, långärmad tröja OCH scarf.
har egentligen inget att skriva om (eller jo det har jag visst det, men jag ids inte). så det blir bara några bilder från när jag var ute och gick med hundarna idag i det superhärliga vädret!
måste även påpeka att det fan märks att jag kommer från kiruna.. jag har då inte "kläder efter väder". utan jag gör som så att jag öppnar fönstret när jag vaknar, konstaterar att det är strålande sol klockan sju på morgonen och drar ändå på mig jeans och en långärmad tröja. och oftast även en scarf. varför? jo, som sagt. jag är från kiruna.. och har därmed lärt mig att inte lita ett dugg på varmt väder. bara för att solen rååååkar skina som fan just nu betyder det inte att den kommer göra det senare under dagen, eller ens om tio minuter.
min värdfamilj roas väldigt mycket av detta eftersom jag måste springa och byta kläder ungefär två gånger om dagen eftersom jag inte klär av mig tillräckligt mycket första gången.
tamara & tarquie
jag i sooooooolen, som sagt så har jag på mig jeans, långärmad tröja OCH scarf.
Mind the gap!
och nu förra helgen (4-5 juni) så for jag och irene till london!
jag började min resa från godalming (min värdmamma hade ärenden där och kunde droppa av mig på tågstationen - najs) på fredagen.. for därifrån till east horsley (?) där irene bor.
vi hyrde film och köpte fish & chips. helt okey film och helt okey mat - mer än helt okey kväll! vi pratade i massor och somnade nog inte förrän framåt två-tiden tror jag..
på lördan så klev vi väll upp vid nio nån gång. och efter lite frukost så bar det av med tåg till london i jooooooordens varmaste sommarväder! när vi kom fram så höll vi på att smälta i det sjukt heta vädret. vi kände bägge två att stekande sol = inte särskilt härligt shoppingväder. så vi bestämde oss för att ta det lugnt hela dagen..
vi började med att gå och kika lite på london eye och big ben, var väll helt okey coolt antar jag.
sen köpte vi nått turist-biljett-paket till london dungeons och sea life aquarium.
fast vi började med att åka till en svensk matbutik som låg i merylebone nånstans. jag köpte knäckebröd och salta katter.. och lite mannagryn (vilket ylva tycker är förjävligt, första gången i london och jag köper KNÄCKEBRÖD?!)
efter svenne-affären så for vi då till sea life.. inte så jävla kul om du frågar mig.
men hajarna var coola! och så fanns det nåra sjukt härliga fiskar som for upp och ner i sanden!!!!! såg helt jävla väckt ut! fast hajarna var coolast. annars inget å rekommendera.
efter sea life så blev det london dungeons, fast jag fotade inget. (dålig jävla mobilkamer + mörka rum = äckligt dåliga bilder).
och efter london dungeons så var det sent. och dags att fara hemåt igen.. så det var bara att ta tåget till irene och sen vidare hem till chiddingfold igen! (borta bra men nästan-hemma bäst!)
jag började min resa från godalming (min värdmamma hade ärenden där och kunde droppa av mig på tågstationen - najs) på fredagen.. for därifrån till east horsley (?) där irene bor.
vi hyrde film och köpte fish & chips. helt okey film och helt okey mat - mer än helt okey kväll! vi pratade i massor och somnade nog inte förrän framåt två-tiden tror jag..
på lördan så klev vi väll upp vid nio nån gång. och efter lite frukost så bar det av med tåg till london i jooooooordens varmaste sommarväder! när vi kom fram så höll vi på att smälta i det sjukt heta vädret. vi kände bägge två att stekande sol = inte särskilt härligt shoppingväder. så vi bestämde oss för att ta det lugnt hela dagen..
vi började med att gå och kika lite på london eye och big ben, var väll helt okey coolt antar jag.
sen köpte vi nått turist-biljett-paket till london dungeons och sea life aquarium.
fast vi började med att åka till en svensk matbutik som låg i merylebone nånstans. jag köpte knäckebröd och salta katter.. och lite mannagryn (vilket ylva tycker är förjävligt, första gången i london och jag köper KNÄCKEBRÖD?!)
efter svenne-affären så for vi då till sea life.. inte så jävla kul om du frågar mig.
men hajarna var coola! och så fanns det nåra sjukt härliga fiskar som for upp och ner i sanden!!!!! såg helt jävla väckt ut! fast hajarna var coolast. annars inget å rekommendera.
efter sea life så blev det london dungeons, fast jag fotade inget. (dålig jävla mobilkamer + mörka rum = äckligt dåliga bilder).
och efter london dungeons så var det sent. och dags att fara hemåt igen.. så det var bara att ta tåget till irene och sen vidare hem till chiddingfold igen! (borta bra men nästan-hemma bäst!)
It's never too late?
blablablablaaa jag suger på att uppdatera, jag vet.
jag var in till Guildford förr-förra helgen (29 maj) och shoppppppade lite.
for in alldeles själv med NOLL planer på att möta upp nån, eftersom jag så smart tänkte att jag skulle lära mig att hitta alldeles själv! (vilket jag lyckades alldeles utmärkt med! dock blev det ingen lunch eftersom det är jäääätteskumt att sitta och äta ensam).
och precis när jag var påväg att kolla när det gick en buss hem igen så sprang jag in i kate, en tysk au pair som jag träffade här för nån vecka sen. JÄTTETREVLIG tjej. hon skulle möta upp nå kompisar på en kopp kaffe och bjöd med mig, alltid kul att träffa nytt folk! blev en snickers-latte (sött som faaaan) och massa snack. väldigt gött (tummen upp).
efter lite mer än en timme så var det dags för mig att åka hem.. vi bestämde oss för att bli vänner på fejjan, för det är så man gör nu för tiden. så nu har jag iallafall två nya fejjs-vänner, najs!
två tischor,
en film (AMELIE <3),
två böcker (bands on tour - the sketchbook och robert pattinson the un-authorized biography jajajjajaja)
jag var in till Guildford förr-förra helgen (29 maj) och shoppppppade lite.
for in alldeles själv med NOLL planer på att möta upp nån, eftersom jag så smart tänkte att jag skulle lära mig att hitta alldeles själv! (vilket jag lyckades alldeles utmärkt med! dock blev det ingen lunch eftersom det är jäääätteskumt att sitta och äta ensam).
och precis när jag var påväg att kolla när det gick en buss hem igen så sprang jag in i kate, en tysk au pair som jag träffade här för nån vecka sen. JÄTTETREVLIG tjej. hon skulle möta upp nå kompisar på en kopp kaffe och bjöd med mig, alltid kul att träffa nytt folk! blev en snickers-latte (sött som faaaan) och massa snack. väldigt gött (tummen upp).
efter lite mer än en timme så var det dags för mig att åka hem.. vi bestämde oss för att bli vänner på fejjan, för det är så man gör nu för tiden. så nu har jag iallafall två nya fejjs-vänner, najs!
två tischor,
en film (AMELIE <3),
två böcker (bands on tour - the sketchbook och robert pattinson the un-authorized biography jajajjajaja)
I'm the king of the world!
alla dom här skjortorna strök jag på en dag. börjar känna mig något sånär duktig på skjortstrykning..
It's a sad, sad world
och sista inlägget för tillfället får bli en bild på femåringens hemläxa..
bara jag som tycker att den är hemsk?
nu ska jag in till guildford och shoppa igen! GÖÖÖÖTTTT
bara jag som tycker att den är hemsk?
nu ska jag in till guildford och shoppa igen! GÖÖÖÖTTTT
Shop 'til you drop!
slänger in ett litet collage på vad jag shoppat hittills!
-alldeles underbar börs med lila/blå blommor (ÄLSKAR DEN)
-nya solglajjor, fejk-ray bans med blommönster
-litet halsband, flaska med kork med en textremsa "once upon a time.."
-lite större halsband, spegel (båda halsbanden är från claire's alice in wonderland-kollektion)
-två par öronhängen, jordgubbar och cupcakes
-två par skor, ett par ballerina-seglarskor och ett par syperhärliga tygskor
-oversized tisha från H&M
-lite cd-skivor
allt inhandlades förra veckan inne i guildford när jag och irene sprang omkring på stan i SEX TIMMAR! gaah..
(ber om ursäkt för den otroligt kassa bildkvalitén, mobilbilder ni vet)
BTW! visst riktigt SKRIKER dom här skorna "LISA FRAAAANCK" ??
-alldeles underbar börs med lila/blå blommor (ÄLSKAR DEN)
-nya solglajjor, fejk-ray bans med blommönster
-litet halsband, flaska med kork med en textremsa "once upon a time.."
-lite större halsband, spegel (båda halsbanden är från claire's alice in wonderland-kollektion)
-två par öronhängen, jordgubbar och cupcakes
-två par skor, ett par ballerina-seglarskor och ett par syperhärliga tygskor
-oversized tisha från H&M
-lite cd-skivor
allt inhandlades förra veckan inne i guildford när jag och irene sprang omkring på stan i SEX TIMMAR! gaah..
(ber om ursäkt för den otroligt kassa bildkvalitén, mobilbilder ni vet)
BTW! visst riktigt SKRIKER dom här skorna "LISA FRAAAANCK" ??
A home away from home
ooooops! nu blev det sådär skitlänge mellan blogginläggen igen.
jag ska vara ärlig och säga att det helt enkelt beror på att jag inte ids. kommer aldrig på vad jag ska skriva..
och om jag nu gör det så har jag oftast inte tid till att sätta mig ner vid datorn och skriva, eller så har jag inte tillgång till en dator just då.. men idag har jag hur mycket som helst att skriva!
och eftersom jag är jag så får det bli i olika inlägg istället för ett jättelångt!
kan väll börja att säga att jag igår firade en månad i england! (dock en dag i förväg, egentligen så är det en månad IDAG) gick på affären och köpte två öl och en påse chips (-are you old enough to buy that? -yes. -okey.)
kan absolut inte förstå att tiden gått så fort! känns som högst två veckor! tiden har verkligen flygit iväg och allt känns bara bättre och bättre, som tur är.
jag och flickorna har börjat utveckla relationer till varandra och dom har börjat lyssna på vad jag säger (vilket dom verkligen inte gjorde i början). det går allra bäst med femåringen, åttaåringen kan ge rätt så rejält med attityd ibland, men det blir som sagt bara bättre och bättre för var dag som går! det känns även som att jag och mamman har fått en ganska bra relation. vi brukar sitta ner och prata om allt mellan himmel och jord ganska ofta..
börjar nästan känna mig som hemma här :)
flickorna, mamman och jag på promm med hundarna
jag ska vara ärlig och säga att det helt enkelt beror på att jag inte ids. kommer aldrig på vad jag ska skriva..
och om jag nu gör det så har jag oftast inte tid till att sätta mig ner vid datorn och skriva, eller så har jag inte tillgång till en dator just då.. men idag har jag hur mycket som helst att skriva!
och eftersom jag är jag så får det bli i olika inlägg istället för ett jättelångt!
kan väll börja att säga att jag igår firade en månad i england! (dock en dag i förväg, egentligen så är det en månad IDAG) gick på affären och köpte två öl och en påse chips (-are you old enough to buy that? -yes. -okey.)
kan absolut inte förstå att tiden gått så fort! känns som högst två veckor! tiden har verkligen flygit iväg och allt känns bara bättre och bättre, som tur är.
jag och flickorna har börjat utveckla relationer till varandra och dom har börjat lyssna på vad jag säger (vilket dom verkligen inte gjorde i början). det går allra bäst med femåringen, åttaåringen kan ge rätt så rejält med attityd ibland, men det blir som sagt bara bättre och bättre för var dag som går! det känns även som att jag och mamman har fått en ganska bra relation. vi brukar sitta ner och prata om allt mellan himmel och jord ganska ofta..
börjar nästan känna mig som hemma här :)
flickorna, mamman och jag på promm med hundarna
Sweet talk
jag pratade med mamman i familjen igår och det gick jättebra!
hon förstod precis vad jag menade när jag sa att jag inte vet när jag har fri tid och när jag ska jobba.. vi kom iallafall överens om att vissa dagar jobbar jag mer, andra mindre. så att jag har tid att åka in till guildford eller om jag vill ha en extra lång helg och åka till exempelvis london.
hon sa även att hon är mycket besviken på sina barns beteende och att jag absolut inte får ta det personligt. dom har haft en au pair i ett år som slutade i mars och efter det så hade dom en au pair som det inte funkade så bra med. självklart förstår jag att barnen saknar sin gamla au pair, hon hade ju ändå varit här i ett år! det är en jäkligt lång tid om man själv bara är fem år.. och att det inte funkade med au pairen som kom efter försvårar också alltihop.
men det blir faktiskt bättre för var dag som går! känns jättebra!
(rekommenderar verkligen att man som au pair säger till nästan direkt om det känns som att man jobbar på tok för mycket, eller om det är något annat som inte stämmer! låter man det fortsätta för länge så tror familjen att man orkar med det och då kan det nog vara svårare att få jobba mindre/whatever)
pratade med mamma och alexander i telefon idag, kändes underbart! försökte ringa pappa också, men det funkade inte av någon anledning? hmm.. får testa någon annan dag.
so long!
hon förstod precis vad jag menade när jag sa att jag inte vet när jag har fri tid och när jag ska jobba.. vi kom iallafall överens om att vissa dagar jobbar jag mer, andra mindre. så att jag har tid att åka in till guildford eller om jag vill ha en extra lång helg och åka till exempelvis london.
hon sa även att hon är mycket besviken på sina barns beteende och att jag absolut inte får ta det personligt. dom har haft en au pair i ett år som slutade i mars och efter det så hade dom en au pair som det inte funkade så bra med. självklart förstår jag att barnen saknar sin gamla au pair, hon hade ju ändå varit här i ett år! det är en jäkligt lång tid om man själv bara är fem år.. och att det inte funkade med au pairen som kom efter försvårar också alltihop.
men det blir faktiskt bättre för var dag som går! känns jättebra!
(rekommenderar verkligen att man som au pair säger till nästan direkt om det känns som att man jobbar på tok för mycket, eller om det är något annat som inte stämmer! låter man det fortsätta för länge så tror familjen att man orkar med det och då kan det nog vara svårare att få jobba mindre/whatever)
pratade med mamma och alexander i telefon idag, kändes underbart! försökte ringa pappa också, men det funkade inte av någon anledning? hmm.. får testa någon annan dag.
so long!
It's time to make a change
en vecka och två dagar. så länge sen är det jag bloggade senast..
när jag har haft tid så har jag inte haft ork och tvärtom.
jag gillar "min" familj och dom är jättetrevliga och snälla (med vissa undantag hos barnen). men jag har aldrig riktigt haft "egentid" under dagen. det har hela tiden känts som att jag måste göra något i hemmet, eftersom dom ändå ger mig tak över huvudet och mat på bordet. vilket inte är helt rätt eftersom jag är anställd och betald att arbeta fem timmar om dagen, inte tio.
jag har liksom känt mig dålig och lat så fort jag dragit mig upp på mitt rum för att kolla mailen, facebook eller ringa någon. fast jag flera gånger har blivit tillsagd av vänner och familj att jag inte ska låta dom utnyttja mig så har det ändå inte känts bra att säga nej när dom så snällt frågar "bella could you be kind and hoover downstairs, please?". liksom, vad ska jag svara på det? "no, I'm busy sitting in my room watching re-runs of friends"?.
men efter att ha träffat irene och sara* så har jag bestämt mig att nu får det vara nog. när jag berättade för dom hur jag hade det i min familj så blev sara alldeles chockad, men irene förstod precis hur det var. hon hade själv varit med om exakt samma sak. men hade efter två månader satt ner foten och sagt att hon inte orkar ha det så längre. det kändes bra att prata öga mot öga med någon som förstår i vilken sits man är. det gav mig lite mer självförtroende och den där extra pushen som behövs. så jag har bestämt mig för att prata med mamman i familjen imorgon och ta upp det här med henne. jag lovar att uppdatera bloggen och skriva exakt hur det går.
*irene och sara är två au pairer som jag träffade igår inne i guildford. sjukt trevliga tjejer som jag deffinitivt ska träffa igen! kändes jättebra att prata med några jämnåriga som sitter i samma båt som en själv! irene är svensk och ska stanna ett år, hon kom i jan-feb (minns inte riktigt när) och sara är tysk och ska bara vara här ett halvår så hon åker hem redan i juli tror jag det var.. förresten! sjuuuukt skum grej! irene är född tjugosjätte september nittonhundranitto, PRECIS som jag! väldigt oväntat!
har börjat sakna alla där hemma.. två veckor utan att se familjemedlemmar som man ser varje dag är faktiskt jobbigt. grymt mycket jobbigare än när man är på resa. för då vet man iallafall att man snart ska hem och se dom igen. jag vet ju inte ens när jag kommer se dom nästa gång.. (förhoppningsvis så blir det till min födelsedag, men det är inte helt bestämt än).
puss och kram till allihopa <3
när jag har haft tid så har jag inte haft ork och tvärtom.
jag gillar "min" familj och dom är jättetrevliga och snälla (med vissa undantag hos barnen). men jag har aldrig riktigt haft "egentid" under dagen. det har hela tiden känts som att jag måste göra något i hemmet, eftersom dom ändå ger mig tak över huvudet och mat på bordet. vilket inte är helt rätt eftersom jag är anställd och betald att arbeta fem timmar om dagen, inte tio.
jag har liksom känt mig dålig och lat så fort jag dragit mig upp på mitt rum för att kolla mailen, facebook eller ringa någon. fast jag flera gånger har blivit tillsagd av vänner och familj att jag inte ska låta dom utnyttja mig så har det ändå inte känts bra att säga nej när dom så snällt frågar "bella could you be kind and hoover downstairs, please?". liksom, vad ska jag svara på det? "no, I'm busy sitting in my room watching re-runs of friends"?.
men efter att ha träffat irene och sara* så har jag bestämt mig att nu får det vara nog. när jag berättade för dom hur jag hade det i min familj så blev sara alldeles chockad, men irene förstod precis hur det var. hon hade själv varit med om exakt samma sak. men hade efter två månader satt ner foten och sagt att hon inte orkar ha det så längre. det kändes bra att prata öga mot öga med någon som förstår i vilken sits man är. det gav mig lite mer självförtroende och den där extra pushen som behövs. så jag har bestämt mig för att prata med mamman i familjen imorgon och ta upp det här med henne. jag lovar att uppdatera bloggen och skriva exakt hur det går.
*irene och sara är två au pairer som jag träffade igår inne i guildford. sjukt trevliga tjejer som jag deffinitivt ska träffa igen! kändes jättebra att prata med några jämnåriga som sitter i samma båt som en själv! irene är svensk och ska stanna ett år, hon kom i jan-feb (minns inte riktigt när) och sara är tysk och ska bara vara här ett halvår så hon åker hem redan i juli tror jag det var.. förresten! sjuuuukt skum grej! irene är född tjugosjätte september nittonhundranitto, PRECIS som jag! väldigt oväntat!
har börjat sakna alla där hemma.. två veckor utan att se familjemedlemmar som man ser varje dag är faktiskt jobbigt. grymt mycket jobbigare än när man är på resa. för då vet man iallafall att man snart ska hem och se dom igen. jag vet ju inte ens när jag kommer se dom nästa gång.. (förhoppningsvis så blir det till min födelsedag, men det är inte helt bestämt än).
puss och kram till allihopa <3
